John Mellkvist: “Därför blir kommunikatörer bättre med åldern”

Ålder som statusindikator har länge skapat orättvisa förhållanden på arbetsmarknaden, men synen på ungdom som framgångsfaktor bör omvärderas. Enligt PR-konsulten John Mellkvist har den äldre generationen många underskattade styrkor. I den här intervjun berättar han om ålderism ur ett nytt perspektiv, och om de goda åren kommunikatörer har att vänta framöver.

John Mellkvist har länge agerat frontfigur i debatten om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. I fjol debuterade han med boken “Välj din ålder: en bok för alla jämna och ojämna födelsedagar”. Budskapet är tydligt; det är dags att lägga 40-årskrisen på hyllan och istället rikta fokus mot de naturliga fördelar som kommer med längre erfarenhet.

“Kommunikationsbranschen har likställt organisatorisk föryngring med framtidssäkring"

Trots att vi förväntas arbeta tills vi är över 60 är det många som redan vid 30 börjar känna av karriärstressen och vid 40 rentav ser mörkt på sina karriärsmöjligheter. Det kan till exempel handla om att man väljer att stanna kvar på en arbetsplats av rädsla för att man är “för gammal” för att byta riktning eller söka nya jobb.

“Ålderism förekommer i alla branscher, och vissa roller är mer utsatta än andra. I de yrken som är starkt influerade av digitaliseringen blir skillnaderna mellan generationer särskilt påtagliga. Exempelvis inom kommunikationsbranschen, där man har likställt organisatorisk föryngring med framtidssäkring, vilket lett till en ökad osäkerhet kring kompetensfrågor bland de äldre.”

“Det finns många saker som ofta blir bättre med åren. Bättre människokännedom, mer ’grit’, bättre omvärldsblick, större ordförråd, bättre intuition, för att nämna några.”

Ökade krav på tekniska meriter kan innebära både utmaning och möjlighet, allt är en fråga om perspektiv, menar John. Det samma gäller hur vi förhåller oss till värdet av ålder inom arbetslivet.

“Det finns många saker som ofta blir bättre med åren. Bättre människokännedom, bättre omvärldsblick, mer ’grit’, större ordförråd, bättre intuition; för att nämna några. Man blir ofta lite krassare och snabbare i besluten. Många upplever även mindre ängslighet och prestige i sina uppdrag.”

Det pratas mer än någonsin om ålderism — men ändå inte tillräckligt

Så sent som 2018 var ålderism fortfarande ett relativt nytt begrepp i media. Även om det länge funnits en medvetenhet kring åldersdiskriminering så har diskussionerna varit fåordiga, och fördomarna svåra att synliggöra. Men under de senaste åren har vi pratat allt mer om ålder.

Genom All Ears AI-drivna omvärldsbevakning och analys har vi tagit fram data över utvecklingen, och statistiken visar en ökning på 150 procent mellan 2018 och 2020. I år 2021, kan vi dock se en mindre nedgång, men resultatet är dubbelbottnat menar John.

“Sedan 2020 har vi börjat ta tag i åldersfrågorna ur ett större perspektiv. Vi har börjat se mer än de negativa aspekterna och börjat diskutera fördelarna som kommer med längre erfarenhet. Vi har börjat titta närmare på hur man tillsätter fler äldre i företag och organisationer utifrån insikter om samhällsstrukturen förändras liksom vad man bevisligen blir bättre på genom åren. Diskussionerna är betydligt mer mångfacetterade och sträcker sig längre än negativa stereotypiseringar.”

Läs hela rapporten här.

Genom att kategorisera varje omnämnande utifrån sammanhang visar All Ears data på, precis som John förklarar, att ämnet diskuteras allt oftare i frågor relaterade till arbetsmarknad och anställning.

All Ears har även tagit fram tonläget av all publicitet, och vi ser att i år omnämns ålderism mer positivt än på ett helt årtionde, något som tyder på att debatten är mer förankrad i framtida lösningar än negativa konstateranden.

Framtidens arbetsgivare bör arbeta åldersinkluderande

Trots att medias diskussioner synliggör strukturer och förutfattade meningar om äldre, så är själva uppmärksammandet inte synonymt med lösningen på problemet. Vi behöver istället arbeta operativt och konkret för att skapa förändring på arbetsmarknaden menar John, exempelvis genom att implementera öppna formuleringar och värdegrunder som inkluderar och välkomnar äldre i företagens ansökningsprocesser.

“Kommunikationens utformning och tonalitet spelar stor roll för företagens attraktionskraft och människors benägenhet att söka utlysta tjänster. Vi utgår lätt från att åldern är en faktor redan från start, och att just den egna åldern är fel. Vi behöver därför se svart på vitt att så inte är fallet. Det räcker långt med en enkel rad från arbetsgivaren, något som betonar att sökande i alla åldrar är välkomna.”

Digitaliseringen innebär nya möjligheter på arbetsmarknaden

Trots att John ser ålderismen som ofrånkomlig, så menar han på att vi måste bli bättre att uppmärksamma fördelarna som kommer med åldern. Vi bör inte förminska problematiken, men vi bör samtidigt även uppmärksamma de faktorer som ger den äldre generationen försprång.

“Jag är övertygad om att ålderism alltid kommer att finnas, eftersom jämförandet mellan åldrar är ett djupt mänskligt sätt att förhålla oss till livet. De rent diskriminerande beteenden som länge existerat i det tysta kommer också att fortsätta finnas, men de kommer att synliggöras oftare och på så vis trängas undan från samhälls- och arbetslivets mittfåror.“

Hör John Mellkvist tala om ålderism och den senaste utvecklingen i debatten i klippet nedan.

Det här är All Ears

All Ears startades för att hjälpa människor att bevaka, förstå, och mäta det nya talade medielandskapet. Vi är den första omvärldsbevakaren med fullständig täckning av talade medier. Idag analyserar vi TV, radio, poddar, Youtube och sociala kanaler i flera länder.